.

Att ha körtelfeber märks i kroppen, man orkar inte göra samma saker man brukar orka. Man orkar inte hålla igång en hel dag utan att vara helt död på kvällen. Man orkar inte vara uppe en hel natt och se på film eller träffa folk. Man orkar inte ha nånting för sig hela dagarn, utan man behöver ta det lugnt. Att ta det lugnt är nog det tråkigaste jag vet. Helst hade jag velat vara i stan hela helgen och träffa folk, men jag orkar inte det. Det inser jag ju til och med själv.  Man orkar inte med att ha en människa runt sig hela tiden som säger gör si eller gör så. Ikväll orkar jag inte ens åka till Johan. Jag vet hur det är när jag åker dit, man måste vara pigg till tusen och vara med på att göra allt. Hade jag åkt dit ikväll hade jag fått sova över hos dem och jag orkar inte det. Jag vet ju om det själv, så vad är problemet? Ikväll kommer jag istället åka ner till mina kusiner Clara och Ebba. Jag vet hur det är där, vi kommer antagligen äta mat och chips och se på en film. Det enda jobbiga med att vara där är att eba kommer tjata hål i huvudet på mig, men då är det ju inte jobbigare än att åka hem igen. Jag ska lägga mig tidigt ikväll och sova länge i morgon, för min förhoppning är att jag ska orka vara i stan hela veckan sen. Men jag vet ju, körtelfeber märks i kroppen och den säger ifrån när jag inte orkar mer, och jag tänker inte tillåta att jag blir så sjuk en gång till.