2008.06.08 söndag. Ingenting är som förut, men allting är som förr?

Jag skulle kunna skriva ett långt inlägg om alla känslor jag har just nu. Jag hade kunant skriva massa saker jag sedan skulle ångrat att jag skrev. Jag hade kunnat skriva till mina fingrar inte orkade mer. Men trots alla känslor jag har inom mig, trots hur ledsen, arg och framförallt besviken jag är, så får jag inte fram ett ord. Hela hjärnan är tom. Jag fattar ingenting. Är du medveten om vad du gjort? Vad du ställt till med? Hur många som är ledsna över vad du gjort? Och framförallt, är du medveten om hur många du kommer förlora? Jag vet att svaret är nej på alla frågor, hade du vetat det hade du inte gjort såhär....

Kommer allt nånsin bli bra?

Du var min förebild och jag älskade dig. Nu vet jag inte länge.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback