.

Det är snart jul nu. Jag har redan nu hunnit med lite julfirande. I år började vi i fel ände och med kalkonmiddagen som vi vanligtvis brukar avsluta med på juldagen. Det var mest för att Anna-Lena vart hemma i helgen och vi ville ha med henne. Det känns skönt att ha det gjort i alla fall. Behöver inte gå runt och oroa mig för den dagen över hela jul. Det är alltid en konstig, spänd känsla när vi ses på sådana middagar. I år var Anna-Lena vår räddning och det är jag glad över. Det känns, hela tiden, att någon av oss saknas. Att någon aldrig komma tillbaka. Vi gör det så bra, lyckas dölja det bra. Fast att vi vet att det enda vi kan tänka på är att farmor inte är med oss länge. Trots att det är tredje julen vi firar nu utan dig så känns det, fortfarande lika mycket. Du är saknad!

Hela julen är lite halvskev i år. I vanliga fall brukar vi fira några helger innan, men inte det heller blev av i år. Julafton kommer i alla fall se ut som den alltid varit. Vakna hemma, äta juldrukost. Åka till mormor och äta lunch, se på Kalle Anka, få julklappar, äta julbord och spela julklappsspelet. Det är sig likt. I år ska vi vara allihopa dessutom. Det kommer bli som det brukar och det är därför jag älskar julsfton så mycket.

Vissa tycker att det är för mycket stress kring julen. Men det är det jag älskar så mycket. Det händer bara en gång om året och därför får vi njuta extra mycket.

På  juldagen ska vi ha farfar, mormor o morfar på middag och på kvällen blir det förhoppningsvis utgång. Frågan är bara var!?

GOD JUL PÅ ER!

oxox you know you love me.
Amanda!