Medan tiden går, vågar du göra något med ditt liv.

Vet du om att jag saknar dig. Jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig. Jag saknar dig.
Då när jag var liten och jag såg fram emot åka och hälsa på dig. Vi gjorde det inte ofta. Men varje gång vi gjorde det, så såg jag fram emot det.
Jag har alltid sett upp till dig. Du har vart min störta förebild. Du har vart som jag, Du är som jag.
Vi ser saker på samma sätt, så som ingen annan gör. Jag ser upp till dig, vill bli som du.
Du är borta nu. Inte bortaborta död typ, utan mer bortaborta, inte här.
Du bor långt härifrån, vi träffas nästan aldrig, pratar sällan med varandra.

Jag saknar dig.

Jag gjorde jämt som du när jag var liten. Jag litade på att du hade rätt. Det hade du med. Jag gillade samma saker som du, gillade samma personer som du (med vissa undantag).
Gillade du en film så var jag snabb att hålla med. 
Nu är det inte så längre, nu kan jag säga vad jag tycker, håller inte alltid med dig även om vi oftast tycker samma.

Jag saknar dig.

Även fast vi inte träffas ofta så vet jag vart du finns, vet att du har det bra, vet att du alltid är anträffbar. Nu kommer det inte vara så längre. Du kommer åka iväg. Kanske inte så länge, Jag vet ju att du kommer tillbaka. Hem, du kommer att komma hem igen. Men ändå är jag rädd, rädd för vad som kan hända. Samtidigt som jag verkligen vill att du ska göra detta, jag vet lika väl som du att det är världens chans, och att man inte kan tacka nej till något sånt är.

Jag saknar dig.

Men lova mig att du kommer hem som samma person som du var när du åkte.
Du förändrades förra gången du tog klivet att göra ngot med ditt liv. Du förändrades, fast till det bättre. Kommer du förändras igen?

Jag saknar dig.

Du vågar, det är därför jag ser upp till dig. Du sitter inte bara hemma och ser hur tilden går. Du vågar ta klivet att göra något med ditt liv. Du har gjort det flera gånger, och är det någon som ska våga ta en chans som denna så är det du.

Jag saknar dig.


Jag hoppas du vet att du betyder så mycket för mig, att jag saknar dig. Jag kommer vara orolig den första tiden, sedan kommer jag vänja mig med att du är bortaborta, inte här.

Medan tiden går, vågar du göra något med ditt liv.
Jag hoppas att jag någon gång kommer bli som du. <3


Jag saknar dig.

Kommentarer
Postat av: Hanna

jag kan förstå varför du känner så här, det kan jag verkligen..
men samtidigt kan jag inte förstå hur du känner, inte sätta mej in i din situation.. men det kan nog ingen, någonsin.
Jag vill kunna lova att du inte behöver oroa dej men kan inte det heller, kan bara hoppas att allt blir bra..
<3<3

2007-03-26 @ 13:30:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback