.

nu har det gått snart 2 månader sen du fösvann.. 2 månader fulla med sorg å saknad, 2 månader å inget är sen likt...
2 månader som känns som två dagar lika mkt som de känns som 2 år sen..
låter de konstigt??
der är konstigt..

jag saknar dej, din skratt, din goda kakor..
å du.. jag behöver ett par nya sockar oxå.. vem ska nu göra dom??

varöf blev de så här??
jag orkar inte med detta längre..

min farmor.. du var inte gammal nog att dö..
dö...
det är det du är..
död..
du kommer inte tillbaka hur mkt jag än saknar dej..

jag går omkring å låtsas vara som avnligt, men inners inne är allt olikt sej
ingenting är sej likt nu.. inget..

jag saknar dej sååå mkt min älskade farmor!
du var och ÄR den bästa farmor kan kan tänka sej..